tungt, men bra

Hej. I måndags skedde det jag har fruktat i ungefär 1,5 år. Om ungefär 2 veckor kan jag berätta exakt vad det var som hände. Fram tills dess får jag hålla det mellan mig och mina nära och kära. Men jobbigt är det och det kommer garanterat vara riktigt jobbigt ett bra tag. Men det är väll så i livet. 
 
Idag har jag i alla fall börjat morgonen med att försova mig ihop med Erik. Men vi kom båda i tid till det vi skulle på. Han körde mig till skolan och jag gick på lektionerna jag hade där innan jag åkte hem och pluggade körkort. Sedan åkte jag till stallet och red innan jag åkte hem. Nu sitter jag i sängen och är både hungrig och trött X1000, men snart är maten klar och efter det ska jag nog göra mig klar för kvällen och krypa ner i sängen framför en film. 
 
Jag känner att detta år är det absolut viktigaste i mitt liv att jag tar hand om mig själv, för jag vill leva riktigt, riktigt länge och när jag tänker tillbaka på att det förra året var en riktigt stor chans att jag inte skulle leva efter 2018 så inser jag hur viktigt det är att ta hand om sig själv. 
 
Så förhoppningsvis kommer jag i säng tidigt idag och kan mysa framför en film en stund då jag inte börjar förrän ca 11 imorgon. 
 
Vi hörs snart igen, kramiskramis
 
Kommentera inlägget här: