två steg fram, ett steg bak

Hej! Har precis kommit hem från skolan då vi hade massa inställda lektioner så jag slutade redan 11.15. 
 
E sov hos mig inatt, och tur var väll det. För igårkväll hände något jag har varit sååå rädd för i flera år och jag grät konstant från att det hände tills E kom och tröstade mig. Sen grät jag igen när han hade somnat men jag lugnade mig när jag kramade om honom. Så hade han inte varit här så hade jag troligtvis gråtit hela natten. Har dock knappt sovit nånting så jag är fruktansvärt trött så jag tänkte chilla framför en film nu innan jag börjar plugga. 
 
Det som hände igår kommer jag inte berätta nu, men iochmed att det som hände hände så kommer jag kunna berätta en av mina största hemligheter här på bloggen så småningom. Först måste allt lägga sig lite här hemma bara. Men som ni kanske förstår så berättade jag den här hemligheten för mina föräldrar igår och mammas reaktion var verkligen det jag fruktade mest. Menmen. Jag har människor runt mig som reagerat bättre och jag kan vända mig till dom om det skulle behövas. 
 
Men nu ska jag se film och vila, ha en bra dag kram
 
Kommentera inlägget här: